fridelie

ångest tvång och höstsesång, tre valda ord som faller sig så lätt. sommaren, jag tänker inte fråga vart du tog vägen för i sånna fall kan väl jag också dra åt helvete.

sommaren drog åt helvete, jag drog och helvete och just i natt när det snart är oktober har jag glömt alla anledningar till att inte älska dig. jag är nog dum i huvet kan jag tänka. och jag som sa att det är bäst vi glömmer allt, trodde du verkligen mig?

eller också börjar jag bara bli desperat på ett sätt som egentligen bara händer efter för mycket rödvin och för många kvällar i rad.

eller också börjar jag bara falla på ett sätt som egentligen bara jag kan falla när det är ångest, tvång och höstsesång.

så. bra. jag har levt mitt liv nu. det är verkligen så. jag är beredd att dö arton minus. hemmaboda som vi alltid sa är nu ett år minus två månader i från mig, så jag har verkligen ingenting att leva för.

jag skulle kunna leva för dig.

om jag inte hade varit så jävla korkad och spontan och hög på mig själv som jag var och sorterade bort er en för en.

nä tack. första bästa blick är tagen.