candy mountain charlie

det är nog ändå hem ljuva hem trots allt. fast nu, efter lite sex and the city, chips och en dusch så är jag mer än villig för en natt till. men vad fan, tiden går snabbt när man har roligt. jag orkar inte packa upp mina kläder.

jag gillar ändå att jag inte kommer vakna imorgon med genomsvettiga kläder i ett halvskitigt tält med ännu skitigare kläder, grattis siesta-festivalare - ni har nu sett mig genom mina skabbigaste dagar. jag var till och med skabbigare än på emmaboda, jag har ingenting att ha på mig i morgon.

men visst, jag kommer sakna också. sista dagen, kvällen, natten tar nog det flesta priser som finns och billie the vision and the dancers lyckas gång på gång vinna mitt hjärta. tills döden skiljer oss åt. och i morgon kommer jag sitta i skolan, men nu är det bara en och en halv vecka kvar sedan kommer jag ha gått ut första året på gymnasiet, jag kommer ha glömt vad skolan är för någonting och jag får göra precis vad jag vill. och det kan ni ju försöka slå.

nu sitter jag här, avklippt festivalarmband, det känns som att jag nyss var hemma, fast ändå har jag varit på siesta i tre år. så känns det. fast jag måste ändå säga att emmaboda fortfarande är bäst, det kommer alltid vara bäst. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Test